Äntligen har förkylningen flugit sin väg och näsan känns ren och fin. Solsken, 8 grader varmt årets första runda utan mössa och vantar. Efter en dryg vecka utan löpträning kändes det ohyggligt skönt att få ge sig i väg på en liten lagom 5,4 km runda.
Den försvunna förkylningen gjorde att början kändes ovanligt seg och jobbig. Hittade inte in i någon bra rytm vilket gjorde att jag nog sprang lite för fort. Enligt mitt tycke är det dock skönt att pressa sig lite, flytta fram gränsen ett snäpp. Springa lite längre, lite fortare. Förutom att må bättre i kroppen och knoppen är det ju en av drivkrafterna varför man springer och varför det är så jäkla roligt med löpning...
Sträcka: 5,4 km
Tid: 31 min
Musik i Ipod: Indochine "Au Zénith"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Grattis till snorfriheten!
Fantastiskt kul att läsa att du tycker att det är fantastisk kul med löpning. Det gick ju ganska fort för dig att fastna i träsket ;-) Herrlich!
Din plan att variera din löpning med ömsom lite längre, lugnare pass, ömsom lite kortare snabbare pass är ju helt i linje med vad Anders Szalkai förespråkar i sina träningsprogram på Marathon.se
Kör hårt!
Det låter som du är på rätt väg och ökar lugnt och bra.
Skoj att du har fastnat!
Aha! en till som har trillat dit! Grattis till såväl löparfrälsning som förkylningsbesegran!
Jag instämmer i bureborns gratulationer ovan! Visst är det underbart att få komma ut och röra på sig efter sjukdom/skada/uppehåll?! Det är det som kallas löparglädje :-)
Tack för det. Nu var det ju bara en vecka med snorig näsa. Det finns de som är värre drabbade med riktig influensa och vadproblem. Det är nog bara att vänja sig vid lite snuva med löpavbrott då och då med tanke på den "öppna dörren" mellan ansträngning och återhämtning. Då är det svårt att undvika om de rara små barnen har släpat hem några baciller från dagis/skola.
Skicka en kommentar